Cancer
14/06/2011Cancer och Hematologi
Cancer är ett samlingsbegrepp på ungefär 200 olika sjukdomar. De delas i sin tur in i en mängd undergrupper. I Sverige är de vanligaste cancerformerna prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer och lungcancer.
Cancer innebär en rubbning av den normala celldelningen i kroppen. En tidigare frisk cell börjar uppföra sig onormalt och fortsätter att dela sig ohämmat. Många onormalt delade cellerna går ihop och formar grupper som kallas tumörer.
En tumör kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign). Elakartade tumörer kan ta sig in och växa i andra vävnader och organ. Godartade tumörer kan bli stora men har inte möjlighet att sprida sig på samma sätt.
Nya behandlingsformer
Roche är sedan flera år världsledande vad gäller forskning och utveckling av nya diagnostiska metoder samt cancerläkemedel inom bland annat:
Bröstcancer
Kolerektalcancer/Tjock- ändtarmscancer
Lungcancer
Lymfom och leukemi
Njurcancer
Skelettmetastaser
Anemi vid cancer
Äggstockscancer
Malignt melanom
Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Varje år får ungefär 7 000 kvinnor diagnosen bröstcancer. Det betyder att var tionde kvinna under sin livstid kommer att få det beskedet. Hälften av dem är under 65 år.
För att få korrekt diagnos och rätt behandling så krävs rätt diagnostiskt test. Mellan 20 och 25 procent av de kvinnor som drabbas av bröstcancer får en speciell cancerform; Her2 positiv bröstcancer. Det är en mer aggressiv sjukdom med snabbare insjuknande, fler återfall och kortare överlevnad. Kvinnorna som drabbas är ofta yngre; 4 av 10 är under 40 år.. Idag finns speciella cancertester för Her2 positiv bröstcancer och man har utvecklat skräddarsyddbehandling specifikt för Her2 positiv bröstcancer.
Antalet kvinnor som får bröstcancer ökar, men antalet dödsfall i sjukdomen minskar tack vare tidigare upptäckt och förbättrade behandlingsmetoder. Totalt avlider ungefär 1 500 kvinnor varje år av bröstcancer.
Även män kan insjukna i bröstcancer, men det är mycket ovanligt.
Kolerektalcancer/Tjock- ändtarmscancer
Likheterna mellan tjock- och ändtarmscancer är väldigt stora. Därför kallas de med ett gemensamt namn; kolorektalcancer.
Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år får närmare 5 400 personer diagnosen. Ungefär 75% är över 65 år när de drabbas. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor.
Lungcancer
Varje år får drygt 3 000 personer diagnosen lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. När det gäller dödsorsak är dock lungcancer den tumörform som dödar flest personer per år. Nära 3 000 svenskar dör i lungcancer varje år. Lungcancer är vanligast bland män men andelen minskar. Samtidigt ökar den hos kvinnor, lungcancer har gått om bröstcancer och är nu den vanligaste dödsorsaker vad det gäller cancerformer för kvinnor.
All forskning visar att aktiv rökning är den vanligaste orsaken till lungcancer. Men även passiv rökning under många år eller långvarig kontakt med asbest, uran eller andra industriföroreningar kan vara orsak till lungcancer.
Lungcancer delas in i två grupper; småcellig och icke-småcellig lungcancer. Den största och vanligaste gruppen utgörs av icke-småcellig lungcancer (drygt 80 procent av all lungcancer) som ofta uppkommer i de stora luftvägarna.
Lymfom och leukemi
Non-Hodgkin-lymfom är en sjukdom som drabbar cellerna i det lymfatiska systemet. De här cellerna kallas vita blodkroppar eller lymfocyter. I non-Hodgkin-lymfom börjar lymfocyterna bete sig som cancerceller och växa och föröka sig okontrollerat istället för att dö ut och ersättas av nya lymfocyeter på ett normalt sätt.
Dessa onormala lymfocyter samlas ofta i lymfkörtlarna, som till följd av detta blir svullna. Eftersom lymfocyter cirkulerar i hela kroppen, kan onormala lymfocyter - eller "lymfom" - samlas i andra delar av kroppen förutom i lymfkörtlarna.
Det finns mer än 30 olika typer av non-Hodgkin-lymfom, och allas erfarenheter är olika. Det finns behandlingar för alla former av non-Hodgkin-lymfom, och många patienter svarar på behandlingen.
Hos de patienter som inte botas, kan symtomfrihet ofta uppnås. Även för de patienter där ett botemedel eller symtomfrihet inte är möjligt, kan symtomen lindras. Som resultat kan personer som behandlas för non-Hodgkin-lymfom leva ett normalt eller nästan normalt liv i många år.
Njurcancer
Omkring 900 personer i Sverige får njurcancer varje år. Blod i urinen kan vara symtom på njurcancer och ska alltid utredas av en läkare. Vid tidig diagnos och behandling botas hälften till tre fjärdedelar av patienterna.
Den vanligaste formen av njurcancer är klarcellig njurcancer. Spridd njurcancer kan i regel inte botas men man kan med medicinering hålla sjukdomen under kontroll genom att bromsa tillväxten och krympa tumörerna under lång tid.
Vid spridd sjukdom klassificeras sjukdom i tre olika grupper: god, intermediär eller dålig prognos. Beroende på vilken grupp man tillhör finns olika behandlingsalternativ enligt det nationella vårdprogrammet.
Flera läkemedel finns nu tillgängliga för behandling av spridd njurcancer, och patienter kan få möjlighet att behandlas med annat läkemedel om sjukdomen förvärras. Mycket forskning pågår inom njurcancerområdet och de närmaste åren förväntas fler läkemedel, nya kombinationer och ökad kunskap om vilka patienter som passar bäst för respektive läkemedel. Målet är att hålla sjukdomen under kontroll så länge som möjligt med minsta påverkan av biverkningar för att få bästa möjliga livskvalitet.
Skelettmetastaser
Ett återfall av cancer kan innebära spridning till något annat organ, en metastas. Om cancern sprider sig är det vanligtvis skelettet som drabbas. Idag finns goda möjligheter att behandla skelettmetastaser. Behandlingsstrategierna varierar något från patient till patient.
Anemi vid cancer
En människa som drabbas av cancer kan känna sig otroligt trött. Detta är inte konstigt, med tanke på den allvarliga sjukdom som cancer är. Men tröttheten kan också orsakas av blodbrist (anemi) som en följd av cancern och kan då behandlas.
Äggstockscancer
Äggstockscancer eller ovarialcancer som sjukdomen också kallas drabbar varje år 800 kvinnor i Sverige. Äggstockscancer är efter livmoderkroppscancer den näst vanligaste gynekologiska cancerformen. De Nordiska länderna har de högsta insjuknandesiffrorna i världen.
Sjukdomsförloppet är smygande och ger i början bara vaga symtom. Detta gör det ibland svårt att upptäcka sjukdomen i tid. För att upptäcka äggstockscancer görs en gynekologisk undersökning som kompletteras med ultraljud. Skiktröntgen av bukhålan och bäckenet samt också ibland kontraströntgen av tjocktarmen är andra kompletterande metoder för att ställa diagnos.
Det finns flera olika behandlingsmetoder för äggstockscancer och val av behandling beror på vilket stadium sjukdomen befinner sig och typen av cancerceller som tumören består av. Kirurgi brukar vara förstahandsaltervativ, efterföljt av cytostatika (cellgifter).
Nu testas också nya behandlingsformer sk. monoklonala antikroppar men detta är ännu inte endel av vardagssjukvården.
Det finns en speciella markörer, protein, som äggstockscancer kan utsöndra. Den vanligaste tumörmarkören kallas CA125 och halten i blodet kan mätas med ett enkelt blodprov. Cirka 80 procent av äggstockstumörerna utsöndrar CA 125 protein. Som komplement till CA 125 finns också en tumörmarkör som heter HE4. Båda markörerna ger tillsammans en förmåga att upptäcka återfall och följa behandlingsresultat.
Vid god effekt sjunker markörvärdet under behandlingen. Ibland kan det vara av värde att följa tumörmarkörerna för upptäcka återfall tidigt.
Hudcancer
Nästan 3000 personer I Sverige får varje år malignt melanom. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomen är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet. Sjukdomen förekommer i alla åldrar men är mycket sällsynt hos barn. Genomsnittsåldern är 55 år för både män och kvinnor.
Vid misstanke om malignt melanom gör läkaren en inspektion av huden. Den misstänkta hudförändringen opereras bort och undersöks sedan i mikroskop. Den säkraste och effektivaste behandlingen är oftast att operera bort hudförändringen. Då ett Malignt melanom har hunnit sprida sig kan det bli aktuellt med strålbehandling eller läkemedel, till exempel cytostatika.
För ca 10 år sedan upptäckte man att ca hälften av alla patienter med malignt melanom har en mutation i en gen som heter BRAF. Denna mutation leder till att tumörcellerna delar på sig ohämmat och sjukdomen blir mer aggressiv. Idag kan man med ett enkelt test utvecklat at Roche Diagnostics se vilka patienter som har denna mutation och endast dessa patienter har nytta av ett nytt läkemedel som just nu testas i olika kliniska studier.